spacer
•  Så här arbetar Plan
spacer
•  Vart går pengarna?
spacer
•  Plans historia
spacer
•  Plan och det svenska utvecklingssamarbetet
spacer
•  Plans ungdomsråd
spacer
•  Plan Sveriges styrelse och ledning
spacer
•  Policy för barns säkerhet
spacer
•  Så använder Plan cookies
spacer
•  Rapporter
spacer
spacer
Du är här Startsida  >  Om Plan  >  Vart går pengarna?  >  Pengarnas väg  >  Vad är ett bra bistånd?

Vad är ett bra bistånd?

Tidigare handlade biståndet väldigt mycket om att experter kom utifrån och byggde skolor och kliniker eller vaccinerade barn. Resultatet blev visserligen färdiga hus och friskare barn, men till priset av ett starkt beroende, vilket ledde till att människor passiviserades.

– Så arbetar inte Plan. Istället handlar det om att stärka människor så att de själva kan förändra och påverka sin vardag. För oss är det viktigt att lokala organisationer lär sig metoder för att styra och planera projekt.

Lennart Reinius får medhåll av Plan Nicaraguas chef Mariella Greco om också betonar hur viktigt det lokala samarbetet är:

– Det är viktigt att kunskapen och ansvaret i så hög grad som möjligt förs över till de människor som vi samarbetar med. Därför arbetar vi i allt högre grad med att låta människor i byarna själva ta ansvar också för stora delar av ekonomin.

Även om Plan är en relativt stor organisation så kan man aldrig ersätta det arbete som staten och de lokala myndigheterna ska göra i ett land. Och det är inte heller meningen. Ett huvudsyfte med Plans arbete är att stärka det civila samhället, inte minst den roll som barn och ungdomar har i den lokala utvecklingen. Till skillnad från att t ex bygga skolor är det här ett bistånd som kostar förhållandevis lite i förhållande till hur många människor det engagerar. För som Lennart Reinius konstaterar:

– Det viktigaste i biståndet är vad som händer med de människor vi arbetar tillsammans med. Det är i första hand staten och andra myndigheter i landet som ska vara ansvarig för att det finns skolor och hälsovårdskliniker, det som de enligt lagen ska svara för. Sen är det en annan sak att det i många länder finns ett stort glapp mellan vad staten i praktiken gör och det som den ska göra enligt lagen. Men vi får inte bidra till att staten drar sig undan och helt överlåter till biståndsgivarna att finansiera utbildning och hälsovård. Det vi framför allt gör är att stärka människor i byar så att de kan ställa krav och ta ett eget lokalt ansvar.

Krig och politiska risker
En annan typ av risker som är svårare att hantera är de som uppstår när den politiska situationen i ett land förändras till följd av konflikter och, i värsta fall, krig. När detta händer är behoven av akut hjälp särskilt stora. Samtidigt är det vid dessa tillfällen extra svårt att följa upp insatserna och garantera att pengarna verkligen används på bästa sätt.
Hur gör man då när akuta behov ställs mot behoven av kontroll?

Den första riskbedömningen handlar om att personal och deras anhöriga inte ska drabbas. Men ibland händer ändå det som inte får hända. Nyligen anfölls ett lokalt Plankontor i Pakistan av en grupp beväpnade män och flera personer dödades. Förutom den personliga tragedi det innebär för de drabbade och deras familjer blev konsekvensen att Plan helt stängde kontoret i den regionen.

Viktigt samarbeta med andra
Att på ett effektivt sätt samarbeta med myndigheter och andra organisationer är också ett sätt att se till att pengarna räcker längre och att inte två organisationer dubblerar varandra.

– Något av det jag uppskattar med Plan är att de alltid samråder med oss i kommunen så att det de gör också stämmer med de planer vi har för utvecklingen. Tyvärr är det annars vanligt att olika organisationer sätter igång projekt, utan att först ha tagit reda på vad som planeras i övrigt, säger borgmästaren för kommunen Puerto Morazán i Nicaragua.

Ett effektivt bistånd
Men det räcker inte med att pengarna kommer fram. De måste också användas på ett effektivt sätt. Det räcker inte med att bara se till utvecklingen i den lilla byn. Man måste också se hur byn påverkas av situationen i stort i regionen eller landet – eller världen i dess helhet.

Klimatet och den globala uppvärmningen är en sådan fråga, EU:s skyddstullar mot jordbruksprodukter från världens fattiga länder är ett annat exempel på sånt som påverkar människor lokalt. Därför kan inte heller alla pengar gå till projekt i byarna, utan medel behövs för insatser på många olika nivåer. När till exempel en grupp ungdomar från olika länder åker till ett toppmöte för i Genève för att diskutera barnkonventionen så är det något som kan ha stor betydelse för utvecklingen i tusentals byar runt om i världen.



Tipsa en vän| Utskriftsvänligt format| Lägg till bland favoriter




Till sidans topp

StartsidaOm PlanStöd PlanEngagera digFaddersidanFadder för ett projektPå gång inom PlanFadderkompisPressPlans världSkolorKontakta oss

spacer
spacer