Bangladesh

Bangladesh, som är ungefär en tredjedel så stort som Sverige, ligger i Sydasien och gränsar till Indien och Burma. Större delen av landet består av det delta som de båda floderna Ganges och Brahmaputra bildar på väg ut i den Bengaliska viken.

Med sina ungefär 147 000 invånare är Bangladesh ett av världens mest tätbefolkade länder. Man räknar med att omkring 45 % av befolkningen lever i extrem fattigdom. Ett stort problem är de naturkatastrofer i form av monsunregn och cykloner som regelbundet drabbar landet. Ungefär en tredjedel av landet översvämmas varje år.

Historia
Bengalen – dagens Bangladesh – uppstod omkring år 1000 f Kr då Bang-folk bosatte sig i deltaområdet som floderna Ganges och Brahmaputra bildar.

Turkiska muslimer erövrade området på 1200-talet och år 1576 blev landet en del i mogulriket, som redan omfattade hela Indien.

I mitten av 1800-talet övertog brittiska kronan det område som idag är Indien, Pakistan och Bangladesh. Efter nästan ett sekels kamp för självständighet bildades de självständiga staterna Pakistan och Indien år 1947.

Bengalen delades i två delar, den rikaste och mest utvecklade västra delen tillföll Indien medan det fattiga Östbengalen utgjorde Östpakistan. Motsättningarna mellan Pakistans östra och västra del utmynnade i ett blodigt inbördeskrig som varade i åtta månader. När indiska trupper gick in i Pakistan tvingades det styrande Västpakistan att kapitulera.

Den självständiga staten Bangladesh utropades 1971. Awamiförbundet, som hade lett självständighetsrörelsen, bildade regering med partiledaren Mujibur Rahman (Mujib) som premiärminister.

Den nya nationen hamnade dock snart i politisk och ekonomisk kris. Efter att Mujib utlyst undantagstillstånd 1975 mördades han och fler kupper genomfördes i landet men 1977 tog general Ziaur Rahman (Zia) makten och blev president. Han ändrade författningen så att islam blev ett fundament i staten. Zia bildade ett nytt parti, Bangladeshs nationalistparti (BNP) som vann parlamentsvalet 1979.

General Zia mördades 1981 och kort därefter tog arméchefen Muhammad Ershad över makten.
Ershad upplöste parlamentet, införde undantagslagar och inrättade krigsdomstolar som kunde döma civila för politiska brott. Under Ershads tid vid makten drabbades landet av kaos där strejker och protester avlöste varandra. 1990 insåg Ershad sitt nederlag och avgick som president.

De första demokratiska valen hölls 1991 där BNP, med Zias änka Khaleda Zia i spetsen, fick en knapp majoritet. BNP satt kvar vid makten ändå till 1996 då Khaleda Zia avgick, till följd av protester mot henne och BNP, och nyval utlystes.

Awamiförbundet vann det valet och satt vid makten under en lång tid, som var kantad av samma saker som drabbat BNP, strejker, demonstrationer och bojkotter, ända tills 2001 premiärministern Hasina Wajed lämnade över makten till en övergångregering.

Politik
BNP återtog makten efter valet 2001 och Khaleda Zia blev återigen premiärminister.

De djupa motsättningarna mellan BNP och Awamiförbundet hämmar fortfarande den politiska och ekonomiska utvecklingen i Bangladesh och de fortsätter att gå i gamla mönster. Awamiförbundet fortsätter med strejker, demonstrationer, bojkotter och anklagelser om fusk medan BNP fortsätter med korruption, svågerpolitik och förtryck av oppositionen.

Under 2000-talet har det politiska våldet ökat och flera bombattentat har riktats mot oppositionen. Även islamistiska grupper har genomfört attentat på offentliga platser och de genomförde det första självmordsattentatet i Bangladesh 2005.

Efter att en övergångsregering tagit över makten 2007, till följd av ett inställt val, har det åter blossat upp oroligheter. Regeringen försökte tvinga de tidigare premiärministrarna, Hasina Wajed och Khaleda Zia, i exil vilket gjorde att Hasina Wajed inte fick återvända till Bangladesh efter en utlandsresa och att Khaleda Zia försattes i husarrest. I slutet av april 2007 gjorde dock regeringen en helomvändning och alla restriktioner mot premiärministrarna upphävdes. Men i början av september anklagades Hasina Wajed för korruption och Khaleda Zia greps, för liknande anklagelser, tillsammans med sin son, men i september 2008 släpptes Khaleda Zia mot borgen.

Ekonomi
Bangladesh har sedan 1990-talet haft en stark ekonomisk utveckling, men är trots det fortfarande ett mycket fattigt land. Svåra naturkatastrofer får ofta förödande konsekvenser och bidrar till den utbredda fattigdomen.

Jordbruket dominerar ekonomin. Den bördiga jorden är landets viktigaste naturtillgång.

Landet för en övervägande marknadsekonomisk politik, vilket lett till sjunkande inflation och ökad tillväxt. Privatiseringen av statlig egendom går dock långsamt. Ännu 2006 ägde staten större delen av till exempel bankväsendet och juteindustrin. Bangladeshs lån- och biståndsgivare har hotat med minskat bistånd om inte de marknadsekonomiska reformerna påskyndas.

Den ekonomiska tillväxten ligger sedan 1990-talet på i genomsnitt cirka fem procent per år. Enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP krävs dock en tvåsiffrig tillväxt i minst tio år för att fattigdomen ska minska på allvar.

Utlandsskulden motsvarar ungefär en tredjedel av BNP. 90 % av lånen kommer från multilaterala och bilaterala biståndsgivare och löper på lång tid med låg ränta. Det innebär att räntebetalningar och amorteringar stannar på motsvarande cirka tio procent av exportinkomsterna.

Utbildning
Läs- och skrivkunnigheten har ökat stadigt i Bangladesh sedan självständigheten 1971, men fortfarande är mer än hälften av befolkningen analfabeter. Bland kvinnor och folk på landsbygden kan bara ungefär var tredje person läsa och skriva. Skillnaderna i läs- och skrivkunnighet mellan olika grupper i befolkningen minskar dock.
Andelen barn som går i skolan har ökat kraftigt som en följd av stora satsningar på utbildning under 1990-talet. Inte minst har regeringen försökt få flickor att gå i skolan. Pojkar erbjuds avgiftsfri undervisning i fem år och flickor i tio år. Orsaken till skillnaden är att föräldrarna ofta inte är villiga att betala för döttrarnas utbildning. Det har bidragit till att det numera är något fler flickor än pojkar som går i skolan.

Barnen börjar skolan vid sex års ålder. Ungefär två av tre barn fullföljer de fem åren i grundskolan, men bara hälften av dem anses ha klarat studiekursen. Efter grundskolan erbjuds fem år på högstadiet och två på gymnasiet. Knappt hälften av alla barn börjar högstadiet. Endast sex procent går någon form av högskoleutbildning.
Det finns en rad orsaker till de svaga resultaten och de många avhoppen från skolan: barnen tvingas ofta att arbeta för att bidra till familjens försörjning, de kan ha långt till skolan, familjen har inte råd med material som skoluniformer eller pennor, lärarna är dåligt utbildade och klasserna är stora.

Hälsa
Sedan självständigheten 1971 har Bangladesh gjort stora framsteg i fråga om grundläggande livsvillkor för befolkningen. Medellivslängden har ökat med närmare 20 år. Fattigdomen och barnadödligheten har minskat påtagligt. Fler kvinnor överlever graviditet och förlossning, fler barn blir vaccinerade mot dödliga sjukdomar, fler människor har tillgång till rent dricksvatten.

Fortfarande är nästan hälften av alla barn under fem år hämmade i växten. Det beror på svår undernäring och ger fysiska och mentala men för livet – barnen är sämre rustade att motstå sjukdomar, klara skolan och utföra fysiskt krävande arbete.

En fjärdedel av befolkningen har inte tillgång till rent vatten och många är hänvisade till undermåliga sanitära anläggningar. I städernas växande slumområden finns varken vatten eller avlopp och floderna blir öppna avloppskanaler. Särskilt under de regelbundet återkommande översvämningarna härjar diarréer, kolera och andra sjukdomar.

Hälsovården är dåligt utbyggd. Familjeplanerings- och vaccinationsprogram har nått en majoritet av befolkningen, men många har i övrigt ingen tillgång till modern sjukvård. Det går drygt 4 300 invånare på en läkare.

Barns rättigheter
Eftersom många barn inte har tillgång till utbildning har de inte någon kunskap om barnkonventionen och vilka rättigheter de har. Barnäktenskap är utbrett och väldigt många unga mödrar avlider till följd av förlossningskomplikationer. Mödradödligheten hör till den högsta i världen. Den utbredda fattigdomen medför också att omkring sju miljoner barn under 14 år måste arbeta i jordbruket eller fabriker för att bidra till försörjningen.

Kvinnor och flickor har en mycket utsatt situation i Bangladesh. Deras status är mycket låg och misshandel och övergrepp är vanligt förekommande. På landsbygden har det hänt att kvinnor stenats sedan de anklagats för att bryta mot islamisk moralkod. I den hinduiska minoriteten har inte kvinnan rätt till vare sig skilsmässa eller arv.

Ett särskilt grymt utslag av övergreppen mot kvinnor är angreppen med frätande syror. Ofta är det unga kvinnor, som inte velat ingå arrangerade äktenskap eller på annat sätt har visat att de vill leva ett självständigt liv, som får sina ansikten vanställda av syra. Det drabbar ibland även män och handlar då ofta om egendomskonflikter. Antalet syraattacker steg i början av 2000-talet och var 2002 uppe i 485, men sedan sjönk de på nytt. Under 2004 registrerades 322 överfall med syra.

Utmaningar
Bangladesh har många tuffa utmaningar framför sig. Den främsta är att barns rättigheter måste börja sätta sin prägel på samhället. Utbildning måste bli något som alla barn kan ta del av och man måste öka utbildningen av lärare och ge dem möjlighet att kunna anpassa utbildningen efter barnens behov. Man måste motverka barnäktenskap och förändra skadliga sedvänjor.

Kvinnor måste få en högre status i samhället och man måste från regeringens sida ta ett krafttag mot angreppen med frätande syror.

Sjukvården är fortfarande väldigt dåligt uppbyggd och sjukdomar som kolera och diarrésjukdomar skördar tusentals offer varje år. Antalet människor med hiv/aids förväntas också stiga i landet och det är viktigt att information till allmänheten om hälsa, sanitet och sexuell hälsa börjar kommuniceras ut för att stävja denna utveckling.

Plans arbete i Bangladesh
Plan arbetar för att öka barns deltagande genom att ge information och utbildning i dessa frågor till barn, vuxna och lokala myndigheter. Vi försöker att lyfta frågan om barns rättigheter och hur detta hänger ihop med födelseregistrering och barns deltagande.

Eftersom Bangladesh är mycket tätbefolkat är hygien och sanitet särskilt viktiga frågor. Plan håller tillsammans med en lokal samarbetspartner kurser i hygien och sanitet och uppmuntrar deltagarna till att ge information och hålla egna kurser i sina byar. Det är ganska enkla åtgärder, som att alltid tvätta händerna före måltid och efter toalettbesök, koka upp vatten innan man dricker det och att hålla flugor ifrån maten, som kan förhindra att man drabbas av sjukdomar.

Detta är lite information om Plans arbete i Bangladesh, du kan läsa mer om de projekt som genomförts under det senaste året i landrapporten. I den strategiska planen kan du läsa mer om Plans planerade arbete i området.