Indonesien

Den största helt indonesiska ön är Sumatra, men landet omfattar stora områden även på Borneo (Kalimantan) och Nya Guinea (Irian Jaya). Merparten av befolkningen lever på Java, där man hittar några av världens mest tätbefolkade områden. Indonesiens geografi bjuder en mångfald av naturtyper med tropiska djungler, höga vulkaner, sumpmarker och savanner. Djurlivet är rikt, med orangutanger, paradisfåglar och komodovaraner bland de mer spektakulära arterna.

Klimat

Det varma havsvattnet som omger öarna gör att temperaturen konstant ligger på 27–28 grader. Från december till mars sveper monsunvindarna med sig rikliga regn över öarna. Med ett par hundra miljoner invånare är Indonesien världens fjärde folkrikaste stat. På öarna lever omkring 300 folkgrupper som talar 700 olika språk. De två största folkgrupperna är javaneser och sudaneser. Det officiella språket är malajiska.

Befolkningen växer snabbt
Befolkningstillväxten är hög. I landet finns också mellan fyra och fem miljoner etniska kineser. De utgör bara några procent av befolkningen, men kontrollerar en stor del av det privata näringslivet. Regeringen har sedan länge uppmuntrat människor från det tätbefolkade Java att flytta till mindre tätbefolkade öar. På många håll har det resulterar i motsättningar mellan nybyggarna och ursprungsbefolkningarna.

Demokrati blev diktatur
Från 1500-talet och framåt koloniserades Indonesien av portugiser och holländare. Först 1949 blev landet självständigt. Inrikespolitiskt har Indonesien sedan dess präglats av nepotism och diktatur. 1959 införde president Sukarno det han kallade »styrd demokrati«, vilket i praktiken innebar att presidenten hade all makt i sin hand. 1965 gjordes ett försök att störta regeringen, och sex generaler mördades. Kuppen blev kortvarig, men utlöste en våldsam antikommunistisk reaktion. 1967 övertog Suharto presidentposten. Makttillträdet följdes av hetsjakt på misstänkta kommunister, vilket utvecklades till massmord på etniska kineser.

Under Suhartos tid utvecklades Indonesiens ekonomi, fram till den kris som drabbade Sydöstasien under 1997. Försämrade levnadsvillkor för folkflertalet spädde på missnöjet mot Suhartos regim, där presidentens närmaste släktingar berikat sig själva på ett ohämmat sätt. 1998 föll diktatorn Suharto efter 31 års styre och landet har fått betala ett högt pris för demokrati. Ett flertal interna konflikter, orsakade av olika intressemotsättningar och skilda värderingar, har blossat upp mellan olika provinser i landet. Det svaga rättssystemet tillsammans med den ojämna fördelningen av resurser i landet har bidragit till oroligheterna. Hot om ytterligare terrordåd trappades upp under valet som hölls i april 2004. Landets styrs sedan 2004 av president Susilo Bambang Yudhoyono.

Politik och ekonomi
Landets politiska och ekonomiska situation påverkas starkt av situationen i andra muslimska länder. Under åren har ett flertal terroraktioner drabbat olika delar av Indonesien. Det internationellt mest uppmärksammade terroristdådet var bomben utanför ett diskotek på Bali i slutet av 2002, ett dåd som dödade 186 människor. Hotet om terrorattacker utgör stora problem genom att den minskat den för ekonomin viktiga turismen.

Jordbruket  - en inkomstkälla för majoriteten
Majoriteten av indoneserna arbetar som småbrukare. Askan från vulkanutbrott har gjort delar av den indonesiska jorden mycket bördig. Det tropiska klimatet och den rikliga nederbörden gör att förutsättningarna för jordbruk är goda. Den viktigaste grödan för befolkningen är ris. En familj med låg inkomst använder omkring en tredjedel av sin inkomst till ris. Indonesien är idag världens tredje största risproducent. Andra viktiga matvaror är sojabönor, majs, kassava och sötpotatis. Landet är världens ledande producent av kokosnötsprodukter och världens fjärde största kaffeproducent.

Skogsbränder sveper in landet i rök
Sextio procent av Indonesiens landyta täcks av skog, men omfattande avverkning gör att arealen krymper stadigt. Situationen förvärras av svedjebrukande bönder, som bränner skog för att få ny odlingsmark. Under senare år har Indonesien drabbats av omfattande skogsbränder, som periodvis svept in stora delar av landet i brandrök. Indonesien har rika tillgångar på olja och naturgas. Tenn, guld och silver har också hittats i betydande mängder. Tillverkningsindustrin, med produktion av kläder och skor, är en växande sektor. I spåren av den ekonomiska krisen har priserna stigit i landet, medan mängder av människor har förlorat sina jobb. Indonesien var redan tidigare ett av de länder i Sydostasien som hade lägst lönenivå, och med fortsatta sänkningar har många människor svårt att få ihop till livets nödtorft. Andelen absolut fattiga ökade, som mest till 20 procent. Omkring 30 procent av barnen var tvungna att sluta skolan. Kostnader för skolavgifter, läromedel och resor till och från skolan gjorde att många familjer inte hade råd att låta barnen gå kvar.

I krisens spår ökade även mödradödligheten och undernäringen bland barn. En försiktig återhämtning av ekonomin har nu inletts men behovet av omvärldens stöd är fortfarande stort. Korruptionen är ett fortsatt problem och investeringsviljan hos utländska investerare låg. Efter den ekonomiska krisen minskade resurserna inom sjukvården betydligt och priserna på medicin och behandling ökade radikalt. Många som blev sjuka valde att inte söka vård, eftersom det skulle innebära en för stor ekonomisk börda. Sjukdomar som diarré, malaria och tuberkulos är vanliga.