Filippinerna

De flesta fattiga bor på landsbygden, men många söker sig också till städernas slumområden. Familjerna är stora och den katolska kyrkans inställning till familjeplanering gör det svårt att bedriva kampanjer som skulle kunna bromsa befolkningstillväxten.  

Fattigdom och undernäring gör att många barn far illa. En konsekvens av situationen är den omfattande barnprostitutionen. Enligt organisationen ECPAT är 60 000 av landets 1,6 miljoner gatubarn prostituerade. Nya lagar har dock inneburit att man agerar mer kraftfullt mot de som utnyttjar barnen. 

Religion

De flesta i befolkningen är katoliker och fem procent av befolkningen är sunnimuslimer. Sedan början av 1970-talet har olika muslimska grupper fört gerillakrig mot regeringen.

Tropiskt klimat

Under sommaren (maj till oktober) sveper monsunregnen in över landet och värmen blir tryckande. December till mars råder vinter. Då är det torrare, även om temperaturskillnaden inte är så stor.

Export av elektronisk utrustning
På landsbygden försörjer sig många på jordbruk och fiske, men dessa näringar spelar liten roll för exporten. De låga lönerna har gjort att många tillverkningsföretag etablerat sig på Filippinerna, uppmuntrade av landets regering. Produktionen av elektronisk utrustning som datachips och mikroprocessorer utgör hälften av exporten, men på Filippinerna tillverkas också t ex sportskor och kläder. Filippinerna har många fina stränder och turismen utgör därför också en viktig inkomstkälla. Oerhört viktiga för landets försörjning är de sex miljoner filippinska gästarbetare utomlands som skickar hem pengar till sina familjer. Filippinerna har en stor utlandsskuld. De senaste åren har man genomfört omfattande privatiseringar av statliga företag, men den ekonomiska utvecklingen har inte varit lika snabb som i »tigerekonomierna« i Sydostasien. Den asiatiska krisen 1997 drabbade dock inte Filippinerna lika hårt som till exempel Malaysia eller Sydkorea.

Orättvisor ett arv från spanska tiden
1570 blev ögruppen en spansk koloni. Det spanska inflytandet är fortfarande stort, de flesta har till exempel fortfarande spanska namn. Under den spanska kolonialtiden styrdes Filippinerna från Mexiko. De spanska herrarna tog med våld människors jord, medan vanliga människor blev fattiga lantarbetare. Mycket av orättvisorna från den tiden präglar fortfarande landet. I slutet av 1800-talet ökade motståndet mot kolonialmakten. Samtidigt ökade konflikten mellan USA och Spanien. USA krävde att få Kuba från Spanien och 1898 utbröt det spansk-amerikanska kriget. Trots att Filippinerna under tiden utropat sin självständighet överlämnade Spanien landet till USA mot en ersättning på 20 miljoner dollar. I praktiken blev Filippinerna därefter en amerikansk koloni ända fram till 1941 då landet ockuperades
av Japan. 1946, efter andra världskriget, blev Filippinerna äntligen självständigt.

Envåldshärskaren Marcos
Trots det styrdes det mesta i praktiken av USA som hade stora militärbaser i landet. Korruptionen var omfattande. landfaktablad 1965 kom Ferdinand Marcos till makten. Han förvandlades på några år till en envåldshärskare som brutalt slog ned all opposition. 1983 återvände
oppositionsledaren Benigno Aquino till Manilla. Aquino hann inte mer än kliva av planet förrän han mördades. Mordet blev början till en
stor folklig proteströrelse. 1986 flydde Marcos. Ny president blev den mördade Benigno Aquinos änka Corazon Aquino. Sedan dess har flera demokratiska val genomförts. President Joseph Estrada vann valen 1998, men tvingades avgå 2001, anklagad för korruption. Efterträdare blev Gloria Macapagal Arroyo. De amerikanska baserna är numera stängda och även om korruptionen är stor så är det ingen tvekan om att Filippinerna är ett av Asiens få riktigt demokratiska länder. År 2004 valdes Gloria Macapagal Arroyo om till president.