Dominikanska Republiken

Redan på sin första resa till »Indien« 1492 kom Cristoffer Columbus till en ö som han gav namnet Hispaniola, mitt i den karibiska övärlden. Idag delas ön mellan Haiti och Dominikanska Republiken.

Klimat
Dominikanska Republiken är ett bergigt land, med Västindiens högsta topp, Pico Duarte, på 3 175 meter över havet. Mellan bergskedjorna breder bördiga dalgångar och vida slätter ut sig. Klimatet är tropiskt, men hettan mildras av havet, passadvindarna och bergen.

Befolkning
Öns indianska urbefolkning utrotades av de spanska kolonisatörerna. När den indianska arbetskraften tog slut fyllde spanjorerna på med afrikanska slavar. Dagens befolkning är mulatter, alltså en blandning av svarta och vita.

Självständigt vid två tillfällen
Dominikanska Republiken har blivit självständigt två gånger, 1844 och 1865, med en kort period av spanskt styre där emellan. Under 1900-talet har USA styrt landet under perioder. Landets politiska historia präglas av diktatur och våld. Sedan 1966 är landet till formen en demokrati, men yttrandefriheten begränsas av inofficiella tabun.

Ekonomisk kris

Landet är drabbat av en svår ekonomisk kris. En tredjedel av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och den höga arbetslösheten leder till stora sociala problem som missbruk och prostitution. Stegrande priser på jordbruksvaror och återkommande översvämningar har ytterligare förvärrat situationen för många familjer som är beroende av jordbruket för sin överlevnad.

Brist på bostäder och rent vatten

Av en befolkning lika stor som Sveriges saknar en miljon dominikaner permanent bostad och två miljoner saknar tillgång till rent vatten. Storgodsägare och multinationella företag äger 90 procent av jorden och inflyttningen till städerna är stor. Mycket narkotika passerar genom landet på väg till USA. Bristande resurser och den katolska kyrkans starka ställning gör att statens kampanjer för familjeplanering har svårt att slå igenom.

Utbildning
Trots att en avgiftsfri och allmän skolplikt råder i Dominikanska Republiken är det inte alla barn som börjar skolan. Många barn från fattiga familjer hamnar utanför skolan, framförallt på landsbygden. Bara fyra av tio barn fullföljer grundskolan. Problemet bottnar i fattigdom; barnen slutar skolan i förtid för att delta i det dagliga arbetet för att säkra familjens försörjning.